Bisamråtta
Kännetecken
Bisamråttan är en stor gnagare i storlek med en liten kanin. Man känner främst igen den på dess rödbruna päls och långa svans, den ser ut lite som en blandning mellan kanin, råtta och bäver.
Utbredning
Precis som minken kommer Bisamen från början ifrån Nordamerika, men i början av 1900 –talet, närmare bestämt 1905 tog handelsmän med sig djur till Tyskland. Därifrån togs den vidare till flera olika länder, bland annat Finland. Från Finland kom den över till norra Sverige 1950, och efter det så har den spridit sig mer och mer sydväst i Sverige. Beroende på om det var passande år för bisamråttan så spred den sig mellan 3-10 km/år söderut och idag har den kommit ner till Västernorrland. År 2010 beräknades antalet grovt till ca 50000 individer, och det är en siffra man är osäker på och man har inte riktigt någon koll på hur många det finns då antalet varierar väldigt mycket från år till år.
Ekologi
Bisam lever i närheten av vatten, ofta i grunda sjöar eller i stilla åar där den kan bygga bon av växter. Om det går att gräva i bottnen gör den gärna även ett underjordssystem av tunnlar. Den är till mesta del vegetarian, men utöver vattenväxter så ingår musslor och fisk till viss mån i dieten.
Frågeställningar gällande bisam:
- Hur har den nya arten anpassat sig rent fysiologiskt?
I början när bisamråttan kommer till ett område ökar den kraftigt i antal då rovdjuren inte vet att de kan äta bisamen. Det leder till att det blir otroligt många djur och dom ökar och ökar tills maten tar slut och nästan alla dör ut. Efter ett tag så lär sig rovdjuren att de kan äta bisamen och det är en annan anledning till att deras antal skiftar så mycket från år till år. I och med att det är så de lever så hinner aldrig arten anpassa sig.
- Hur påverkar den nya arten det naturliga ekosystemet?
Faran är när den kommer ner i sydsverige och rovdjuren får för mycket mat. När det blir för mycket mat till rovdjuren så ökar dom väldigt i antal på grund av större födobas än tidigare. Det leder till ett fenomen som kallas Apparent Competition.
Apparent competiton när en predator får större födobas än tidigare. Till exempel om det finns en hare som vanligtvis är byte för räven, och det sedan kommer en stor population bisamråttor så får ju harens predator ett överflöd på mat vilket betyder att räven kommer öka i antal. Men bara för att räven får ett nytt djur på matsedeln kommer den inte sluta äta harar, utan istället kommer det ännu fler rävar som äter hararna vilket kan leda till utrotning och rubbning av ekosystemet.
Bisamen är inte bara negativ för våra ekosystem, det har visat sig att den har en positiv effekt på igenväxande vattendrag och hjälper till att öppna upp runt sjöar vilket gynnar vissa sjäfåglar, till exempel simänder.
Även bisamen är en invasiv art.
- Hur/varför kommer de nya arterna till Sverige?
Den lilla gnagaren kommer från början från Nordamerika men planterades in i Tyskland 1905 för pälsens skull. Efter det har den inplanterats runt om i världen, men det var först på 50 -talet som den började vandra över till Sverige från Finland.
